JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Upplåta arrendestället i andra hand

Huvudregeln är att arrendatorn inte får upplåta arrendestället eller en del av arrendestället i andra hand utan jordägarens samtycke. Om inte rätten att upplåta är begränsad eller bortavtalat i arrendeavtalet, har arrendatorn i vissa fall ändå rätt att upplåta byggnader och mark i andra hand.

Om inte arrendeavtalet begränsar eller förbjuder det, får arrendatorn utan jordägarens samtycke upplåta i andra hand i följande situationer:

  • Arrendatorn får hyra ut ett ledigt utrymme i en byggnad om det kan ske utan olägenhet för jordägaren. Med byggnad menas här en byggnad som hör till upplåtelsen och därför normalt ägs av jordägaren. En sådan byggnad kan bara undantagsvis ingå vid en upplåtelse av lägenhetsarrende. Dessutom räknas normalt ett avtal där det ingår både mark och en eller flera byggnader som ett hyresavtal. Enda undantaget är avtal om jordbruksarrende, så kallat gårdsarrende.
  • Arrendatorn får upplåta ett område av ouppodlad mark som upplagsplats och liknande om det kan ske utan olägenhet för jordägaren.
  • Arrendatorn får hyra ut egna hus på arrendestället om det kan ske utan avsevärd olägenhet för jordägaren. 

Lagen gör ingen skillnad på andrahandsupplåtelser mot ersättning och gratisupplåtelser. Om andrahandsupplåtelsen kräver samtycke för att vara giltig, krävs alltså samtycke även när arrendatorn inte tar betalt för upplåtelsen.

Det är inte möjligt att få arrendenämndens tillstånd att upplåta i andra hand.

En otillåten underupplåtelse kan leda till att arrendatorn förverkar arrenderätten och att den upphör i förtid. 




Senast ändrad: 2015-03-25

Var i lagen hittar jag reglerna om andrahandsupplåtelse av lägenhetsarrende?

Bestämmelserna om andrahandsupplåtelse av lägenhetsarrende finns i 8 kap. 19 och 20 §§ jordabalken.